Korruptionen-Makten-Unionen
Berättelsen om en fackförening i makten & kapitalets ledband

Vidar Quisling

3 Statens torped

Vem fick sparken?
Enligt Unionens ordförande Bosse Persson led 13 procent av de uppsagda vid Ericsson Radio av alkoholism, kroppsliga eller psykiska sjukdomar, som krävde vård. Även mammaledighet eller för hög ålder kunde vara skäl för uppsägning. Trots att Ericsson alltid angav "fel kompetens" som skäl till uppsägningarna så lyckades de aldrig vid de efterföljande rättsprocesserna styrka det.

Hur agerade facket?
Facket agerade först helt korrekt genom att inte acceptera uppsägning av de personer som Ericsson krävde. "Uppsägningarna blev på arbetsgivarens villkor" säger regeringens representant. Dvs företaget bröt medvetet mot Lagen om Anställningsskydd (LAS) och bortsåg helt från turordningsreglerna. Detta öppnade möjligheten för de felaktigt uppsagda att stämma Ericsson på mångmiljonbelopp.

Nu händer det helt obegripliga att Unionens ordförande Bosse Persson går ut i media och säger "Nu kan visserligen den enskilda stämma Ericsson men det är nog inte många som kommer att göra det för då kommer de att bli betraktade som paria och aldrig mer får ett arbete".

Först skapar alltså Unionens klubbordförande Bosse Persson, trots hårda påtryckningar, en möjlighet för de uppsagda att få skadestånd i enlighet med lagen. Kort därefter går han ut och hotar sina medlemmar. Om de använder sig av den möjlighet som han gett dem så kommer de att råka väldigt illa ut. Vad hade hänt? Hade människan fått totalt hjärnsläpp eller fanns det en ickemedicinsk förklaring?

Torpeden
Den socialdemokratiska regeringen utsåg Hans Karlsson, tidigare avtalssekreterare i LO, numera fjärilsfångare på Öland, till "Särskild kontaktperson med uppdrag att överlägga med Ericsson och övriga parter i samband med företagsnedläggnining" Själv medger Hans Karlsson att han "nog uppfattades som en torped utsänd av regeringen."

Det var Hans Karlsson som tvingade Bosse Persson att gå ut med det famösa uttalandet i media. Karlsson såg även till att facken fortsättningsvis skrev på överenskommelser som tillät Ericsson
att säga upp personal i brott mot turordningsreglerna utan att riskera gigantiska skadeståndskrav.

Torpeden belönades året efter för sina insatser i Ericsson-affären genom att regeringen utsåg honom till arbetsmarknadsminister.

Hur gick det för mig?
Jag startade en rättsprocess mot Ericsson med krav om skadestånd på 1.3 miljoner. I rätten representerades Ericsson av Teknikföretagens dåvarande chefsjurist Anders Weihe. Efter att ha blivit avslöjad med en turordningslista som domaren "i vart fall inte kunde utesluta vara felaktig", viftade Weihe med vit flagg och begärde förlikning. Weihe är idag förhandlingschef på Teknikföretagen och syns och hörs regelbundet i media med fortsatt hög svansföring.

Av en ren tillfällighet(?) hade jag erbjudits anställning hos Ericssons gamla samarbetspartner försvarskoncernen SaabTech. Detta innebar att jag inte lidit någon ekonomisk skada av att bli uppsagd och därmed endast var berättigad till 150 000 kr för kränkningen som Ericsson utsatt mig för.

Vad gjorde det! Jag var överlycklig över att jag fått nytt jobb. Nå'n miljon hit eller dit spelade väl ingen roll och skadeståndet räckte i alla fall till en hyfsad 50-års fest med släkt, vänner och kollegor.

Att jag blivit lurad på över en miljon och att jag hamnat ur askan i elden förstod jag inte då..................

Nästa avsnitt "Ur askan i elden"