Korruptionen-Makten-Unionen
Berättelsen om en fackförening i makten & kapitalets ledband

1 Generalrepetition inför massaker

Maria sätter sig ner, skakar det långa blonda håret bakåt och viker sedesamt benen åt sidan för att i någon mån kompensera för den alltför korta kjolen. Hon tittar på mig med samma blick som det gamla gäddhuvudet på grannens lada och informerar mig om att jag är uppsagd.

Det var morgonen den 18 juni i herrens år 2001 och vårt första samtal på tu man hand.

Att Maria rekryterades som chef var något överraskande då Linus tidigare föredragit att rekrytera unga pojkar. Visserligen med feminint utseende, men här var det såvitt känt fråga om äkta vara. Då Maria var något manhaftig låg hon kanske ändå inom ramen för Linus preferenser.

Den unga damen marscherade på i rask takt. Stack ett papper under näsan på mig och beordrade mig att underteckna detsamma. Jag meddelade, till min egen förvåning tämligen lugnt, att jag dels inte accepterade uppsägningen dels att jag aldrig skrev under dokument som utan förvarning presenteras för mig.

- Då får jag be dig samla ihop dina privata saker och omedelbart lämna företaget. Hon påminde nu om en påtänd papegoja.

Två lagbrott på mindre än en minut är ingen dålig prestation av en nybliven chef längst ner i karriärträsket. Först hade hon sagt upp mig i brott mot turordningsreglerna och därefter dessutom avskedat mig utan saklig grund. Det sista något svårt att bevisa eftersom det hela utspelade sig bakom lykta dörrer. Jag såg inom mig 100 000 skadeståndskronor fladdra ut genom fönstret.

Vid dagens slut kunde jag och min olycksbroder konstatera att av avdelningens drygt 25 elektronikonstruktörer var det de två äldsta som hade sagts upp. Vi närmade oss båda femtio medan övriga hade en medelålder under trettio. Vid den efterföljande rättsprocessen hävdade Ericsson att vi blivit uppsagda pga bristande kompetens. Märkligt sammanträffande att just de två som hade ojämförligt längst erfarenhet också hade lägst kompetens.

Vi var naturligtvis ovetande om det verkliga syftet med uppsägningarna. Det kände bara en liten fanatiskt krets runt docenten i oorganisk kemi tillika styrelseordförande Lars Ramqvist och personaldirektör Carl-Gustaf Leinar till. Inför den kommande, egentliga massakern på Ericssons personal ville man testa hur omfattande lagbrott man kunde komma undan med utan att bli rullade i tjära och fjäder.